Olika liv
Vi har pratat idag på jobbet. Om hur vi alla ska gå vidare i livet och vad vi vill göra av det. Livet alltså. Jag känner mig verkligen gammal o trist, samtidigt som jag också känner mig vuxen, mogen och stabil. Cassa och Elin, bägge 19 år gamla, har lixom ”hela livet framför sig”. Nu skiljer det bara 3-4 år mellan oss, o jag hör ju hur dumt det låter när jag säger så, men det är ju sant. Dem bor fortfarande hemma hos sina föräldrar, behöver inte lägga merparten av lönen på räkningar. De har inga djur de måste ta hand om, inget ansvar för något i hushållet direkt. Elin har förvisso pojkvän, men jag vet inte om de är så seriöst att dem har planerat sin framtid ihop; med barn giftemål osv.
Här sitter jag. Låst vid staden jag bor i eftersom jag inte skulle klara att flytta ifrån min familj. Har en sambo (världens bästa) som jag planerat att leva resten av mitt liv med, har tre stycken djur som behöver mig (och jag dem) och jag har ett jobb jag trivs med och som jag verkligen tänker försöka hålla hårt i då det ger mig pengar till räkningar och mat (o lite nöjen). Jag skulle aldrig kunna lämna allt detta och bara flytta, ta en längre resa eller vad det nu handlar om.
Det jag vill komma till är att det är konstigt hur man kan ha så väldigt olika liv, när det bara skiljer drygt 3 år. Jag är inte alls missnöjd med min livssituation, tvärtom - jag skulle inte byta det mot något i världen, men jag förundras bara över hur olika folks liv kan se ut. Jag kan däremot avundas Cassa o Elin som ju kan göra vad de vill med sina liv, de önskar jag att jag också kunde ibland. Men jag skulle aldrig vilja leva på ett annat sätt än vad jag gör.
(Visst, hade jag haft obegränsat med pengar kanske jag inte hade jobbat o slitet heltid på Telia o jag kanske inte hade bott i en lägenhet, men de e väl egentligen den enda skillnaden. För jag hade fortfarande bott kvar i Kalmar med Jack o våra djur, o jag hade fortfarande levt samma liv.)
Pussdå,
Det jag vill komma till är att det är konstigt hur man kan ha så väldigt olika liv, när det bara skiljer drygt 3 år. Jag är inte alls missnöjd med min livssituation, tvärtom - jag skulle inte byta det mot något i världen, men jag förundras bara över hur olika folks liv kan se ut. Jag kan däremot avundas Cassa o Elin som ju kan göra vad de vill med sina liv, de önskar jag att jag också kunde ibland. Men jag skulle aldrig vilja leva på ett annat sätt än vad jag gör.
(Visst, hade jag haft obegränsat med pengar kanske jag inte hade jobbat o slitet heltid på Telia o jag kanske inte hade bott i en lägenhet, men de e väl egentligen den enda skillnaden. För jag hade fortfarande bott kvar i Kalmar med Jack o våra djur, o jag hade fortfarande levt samma liv.)
Pussdå,
Kommentarer
Trackback
