Nu är det slut på den här skiten. O jag menar verkligen _slut_. Finito. Jag tänker inte tjata om det som jag brukar, för då går det bara åt helvete. Men denna gången ska det gå. Minus (-)8 kg till julafton ska inte vara omöjligt. Jack ska hjälpa. Jag ska klara det.

Jag skiter i att gå till vårdcentralen imorgon. Vad ska jag göra där? Hur ska de kunna hjälpa mig? Ska jag gå dit o betala 150-200 spänn (när jag inte ens äger så mycket penar utan måste isf LÅNA till de), ta massa blodprov (som jag HATAR) o sitta där o prata med en läkare som inte kan göra något åt det? Vad ska han säga lixom? Det enda som kan göras är att han bokar en tid hos en dietist, o de har jag redan upplevt - o de hjälpte ju inte mycket. De enda hon sa va typ att jag skulle borsta tänderna efter varje måltid för att minska sötsuget - yeah right.

Jag har helt seriöst blivit så fet nu att jag inte längre har ETT ENDA par byxor som passar mig. Inte ett! Jag har de senaste tre dagarna använt ett o samma par byxor som jag fått låna av min kusin. De e ju helt sjukt. O inte har jag pengar (har inte haft på flera månader o kommer inte att få förens om en månad) så jag kan köpa ett par heller.

Jag har inga tröjor som inte sitter slickat runt fettet o valkarna. Jo, EN. Som jag fick av Jack i helgen. Och så har jag lånat tre stora tröjor av mamma som passar.

En grej till, som iofs inte har med vikten att göra, men jag har heller inga skor. Jo, ett par högklackade (inte bra för jobb) o ett par nya tygskor som jag får sjuuuka skoskav av. Det här är inte ens lite roligt.

Som tur var fick jag en jäkla massa leggings av mamma idag. Tack! Så nu kan jag gå i kjol o leggings tills jag har råd att kanske köpa ett par riktiga byxor. Inte Jeans - de har jag massor o dem tänker jag fan komma i igen till jul.

Kort och gott; jag är Fet och Fattig. Och sorglig. O jääävligt ful.

Men imorron flyttar iaf Katta hem, o det är ju positivt :) Då har man någon att umgås med igen.